Vad krävs för att bli domare?

Detta krävs för att bli domare i Sverige

Yrket domare är ett uppdrag med stort ansvar då man ansvarar för att tolka lagen och att döma i olika typer av mål i domstol. Därför ställs det höga krav på både utbildning och erfarenhet för att man ska kunna titulera sig domare i Sverige. Här beskriver vi den utbildningsväg som leder till domaryrket.

En lång utbildningsväg

Man får räkna med att det tar omkring tio år att utbilda sig till domare. För vissa positioner som att exempelvis bli rådman eller kammarrättsråd måste man först arbeta ett antal år som assessor, vilket innebär att utbildningstiden blir ännu längre. För att påbörja sin bana mot att bli domare måste man först avlägga en kandidatexamen i juridik eller en juristexamen. Med normal studietakt tar denna utbildning omkring fyra och ett halvt år. Just nu är det möjligt att avlägga kandidatexamen i juridik vid universiteten i Uppsala, Lund, Stockholm, Göteborg, Karlstad, Umeå och Örebro.

Efter avlagd examen är det vanligt att ansöka om notarieanställning. Detta är ett yrke där du får god insikt i hur domstolar och olika förvaltningsmyndigheter arbetar och kommer att hjälpa dig vidare på din kommande yrkesbana. Som notarie arbetar du med rättsutredningar, för protokoll vid förhandlingar och bistår med din kompetens genom att ge förslag till domar och beslut. När du har tjänstgjort en tid får du själv handlägga vissa typer av mål och ärenden och får öva på att leda rättsförhandlingar.

Efter att du har fullgjort din notariemeritering kan du ansöka om en anställning vid kammarrätt eller hovrätt för att genomgå särskild domarutbildning. Här arbetar du först som fiskal, sedan som adjungerad ledamot och slutligen får du positionen assessor innan du kan söka anställning som domare i domstol.

Domarutbildningen inleds med sex månaders provanställning som fiskal vid hovrätt eller kammarrätt. Väljer du att att fortsätta så kommer du sedan efter minst ett års tjänstgöring få börja arbeta med dömande uppgifter i underrätt under minst två år. Där arbetar du som fiskal under eget ansvar.

Efter din tjänstgöring som fiskal återvänder du till överrätt för något som kallas för adjunktionstjänstgöring som pågår under ett år.

Under tjänstgöringen som fiskal och adjungerad ledamot genomgår du dessutom ett utbildningsprogram för nya domare som omfattar omkring tio veckor som fördelas på olika kursmoment. Kursen avslutas med en studieresa där du får besöka olika EU-institutioner i Bryssel, Europadomstolen i Strasbourg och EU-domstolen i Luxemburg.

När du har godkänts för din adjunktionstjänstgöring förordnas tu till kammarrättsassessor eller hovrättsassessor och har formellt slutfört din domarutbildning. När du har blivit assessor kan du gå vidare till att ta anställning som domare eller så har du goda möjligheter att välja andra kvalificerade juridiska anställningar, till exempel uppdrag för regeringskansliet, riksdagsutskott eller som föredragande i Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen.

Andra vägar till att bli domare

Den gängse väg mot att bli domare som beskrivs ovan är inte den enda möjligheten att nå yrket. Även andra personer som har hög juridisk kompetens kan komma i fråga för yrket. Målet är att ha de skickligaste och mest kvalificerade juristerna på dessa positioner inom domstolsväsendet. Därför kan även andra individer med lång erfarenhet av juridiskt arbete komma ifråga när det skall tillsättas en ny domare.

Det är en lång väg som väntar den som önskar bli domare, men målet är ett yrke som är fritt, utvecklande och ger dig möjlighet att påverka samhället positivt.

Mer detaljerad information om yrket domare och vägen dit hittar du här.